Blogginlägg A: Nyhetsvärdering - Hur mycket är ett liv värt?

Apropå nyhetsvärdering. Verkligheten är obegränsad medan mediernas format är begränsade. Därav nyhetsvärdering. Mest cyniskt och uppenbart blir detta vid katastrofsituationer och hur händelser i väst och öst, nord och syd eller mer tydligt - de som har och de som inte har - rapporteras. Senast såg vi det i samband med stormen Gustav som svepte in över det amerikanska fastlandet. Samtidigt som en översvämning hade drabbat Indien med mångfalt fler döda och över en miljon människor hemlösa. Enligt radioprogrammet Medierna den 6 september konstateras det att rapporteringen från USA fick sex gånger mer etertid i TV än vad översvämningen i Indien fick. Och frågan lyder: Är ett amerikanskt liv sex gånger mer värt än en indiers?

Ja, mätt i tid och utrymme är det så. Enligt journalisten och publicistklubbens ordförande Stig Fredriksson hänger det samman med en gammal rasistisk syn på världen. Med alla människors lika värde, bör också alla människor ges samma mediala utrymme. Vackert så, men vi behöver inte gå utanför Sveriges gränser för att se skillnader i människovärdet om vi använder det mediala utrymmet som måttstock. En lokal olycka uppmärksammas mer i lokalmedia än en likvärdig olycka någon annanstans i Sverige. Det handlar om identifiering och samhörighet. Vi matas dagligen av film och TV från USA. Vi är inte opåverkade av detta. Det skapar en samhörighet. De indiska kulturella påverkan på oss är avsevärt mindre. När visades ett indiskt TV program senast? Likadant är det lokalt. Tidningen fylls av lokal kultur, läser om livet på den lokala skolan, idrottsförening m.m. Detta stärker vårt intresse och samhörighet med det som finns i vår geografiska närhet.

Men alla är vi olika och och med tanke på att nyhetsvärderingarna görs av enskilda personer borde väl rimligen nyhetsutbudet skilja sig mellan olika medier i ett land och mellan olika länder? Men så är inte fallet. I Den medialiserade demokratin redovisar professorn i journalistik, Jesper Strömbäck, att undersökningar visar på tydliga och gemensamma mönster i vad ska uppmärksammas av journalistiken. Studier visar också på betydelsen av var i makthierarkin personer eller institutioner befinner sig i. Detta gäller inte bara offentliga personer. Skillnaden i nyhetsrapporteringen vid katastrofer och liknande påminner oss därför dagligen att vi alla har position i mänsklighetens hierarki.

Senaste veckan har nyheterna dominerats - som vanligt i flock - om finanskrisen. Dess ursprung har vi i USA - men effekterna är globala. Även mina pensionspengar påverkas. Det som händer i USA påverkar oss, på gott och ont. Kanske är det inte alltid så konstigt att händelser i USA därför uppmärksammas mer, även vid naturkatastrofer.

New York Times uppskattade 2007 kostnaderna för Irakkriget till mer än tusen miljarder kronor. Senaste finanskrisen har kostat amerikanska staten ungefär det motsvarande (beroende vem som tillfrågas). Stormakter har alltid funnits genom historien, men de har också fallit i samma historia. Hur länge håller det amerikanska imperiet? Det vi med säkerhet kan säga, om det faller, kommer ett eller flera nya ta dess plats och då sannolikt även i det mediala utrymmet och en ny värdemätare på mänsklig liv kan komma att uppstå.