Blogginlägg A: Nyhetsvärdering

Apropå nyhetsvärdering så har vi denna vecka kunnat läsa om valet i både Norge och Afghanistan. Från svensk nationell horisont har det varit riksdagens öppnande med regeringsförklaring och svenskar både misstänkta och dömda för terrorism. Dagens Nyheter har även förmedlat nyheten att fyra unga män anhållits för stenkastning mot brandbil. Och givetvis har Zlatan varit ett nyhetsstoff i vanlig ordning med anledning av matchen mellan Inter och Barcelona.

På det lokala planet i mellersta Halland har oroligheter med bilbränder i bostadsområden fått en lokal vinkling i Hallands Nyheter där fyra bilbränder rapporteras från Falkenberg. Likaså tycks en infekterad skolskjutsupphandling fått sitt slut genom förlikning mellan ett bussbolag och kommunen. Upphandlingen och det nya avtalet var en följetong i Hallands Nyheter under 2007 och 2008. Se där, ett ämne som väcker känslor och har fortfarande ett nyhetsvärde mer än två år efter upphandlingen.

Annars är tiden inte en helt oväsentlig faktor för nyhetsvärderingen. Den norske sociologen Johan Galtung studerade redan på 1960-talet om vad som hamnade på tidningarnas förstasidor. Betydande faktorer är tidsaspekten och tröskelvärdet. Nyhetsvärdet är högt om händelsen inträffar i anslutning till pressläggning. Sedan bör det finnas en tröskel som måste passeras för att nyheten över huvudtaget ska rapporteras. Alltså att nyheten är tillräckligt stor eller har viss intensitet för att uppmärksammas.

Journalistikprofessorn Håkan Hvitfelt har i sin tur listat ett tiotal punkter av betydelse för att en nyhetsartikel ska publiceras. Punkterna skulle kunna sammanfattas i följande krystade mening: Ett traditionellt sakområde med kort avstånd till faktiska händelser som är dels sensationella och överraskande samt handlar om vissa enskilda personer och är enkla men viktiga och relevanta men också utspelas under en kort tid som del av tema samtidigt som de kan vara negativa och härstamma från traditionella källor.

Om vi då ser till vad som varit nyheter denna vecka. Ta valet i Norge, kan det bli ett mer traditionellt sakområde än så? Bortsett från våra egna val i Sverige så kan inte heller avståndet bli kortare för en internationell valbevakning. Det är relevant och viktig och källan är traditionell, en offentlig myndighet som förmodligen heter något i likhet med motsvarigheten i Sverige, Valmyndigheten, alltså den som rapporterar in alla siffror.

Lokalt då? Skolskjutsar via en kommunal upphandling blir ett traditionellt sakområde. Nästa gång kan det handla det om livsmedel. Det berör dessutom många barn och därmed också deras föräldrar. Därtill berördes i det här sammanhanget flera lokala företag vars verksamhet upphörde till följd av upphandlingen. Nyheten nu handlade om rapporteringen av beslutet om förlikning. Men det finns något tematiskt i sammanhanget också eftersom det har varit en återkommande följetong i tidningen över två år. Även i det här fallet bör nyhetskällan kunna härledas till det offentliga.

I det ofantliga informationsflöde som nu finns om oss hela tiden, är detta lilla axplock ur nyhetsfloran en spegel av verkligheten? Professorn i journalistik och kommunikation, Jesper Strömbäck, anser i Den medialiserade demokratin att det inte finns något stöd i forskningen att medierna endast speglar verkligheten. För verkligheten är obegränsad och medierna begränsade. Därför präglas all nyhetsförmedling av val. En del val är omedvetna men en stor del är rutiniserade.
Och trots att vi alla är olika och att nyhetsvärderingarna görs av enskilda personer är vi lika, åtminstone på nyhetsredaktionerna. För enligt Jesper Strömbäck visar forskningen på att nyhetsutbudet inte skiljer sig mellan olika medier i ett land och mellan olika länder. Det finns tydliga och gemensamma mönster i vad som uppmärksammas av journalistiken. Nyhetsvärderingen är alltså en följd av de institutionaliserade rutiner som präglar nyhetsproduktioner och att många val inte uppfattas som val utan som självklarheter. Men vore det då inte spännande med en nyhetsförmedlare som inte rapporterade om självklarheter!?